Romantisering

Jag tycker ofta att tiden innan en resa är nästan lika bra som resan i sig. Jag kan få pirr i magen av att tänka på saker där borta, som när jag väl är där troligtvis inte kommer göra ett fullt så stort intryck som jag nu föreställer mig. Jag gillar listor, så här kommer en på saker som får mig att längtalängtalängta just nu:

Pastellfärgade Art Deco-hus
Dollarstores proppade med roliga saker som man egentligen inte behöver
Känslan av ljummet regn
Att kunna välja mellan 100-tals flingsorter i affären
Att ramla omkull i en våg
Colan med en lätt bismak av klor man får på restaurangerna
Att sitta på Ocean Drive och spana på the ritch, the beautiful and the famous
Den kubanska restaurangen med billig och underbar frukost
Jogga på stranden
Starbucks på varje hörn
Thanksgiving dinner
Key West
Att kunna gå runt praktiskt taget naken dygnet runt, utan att frysa det minsta
The Miami Herald till morgonkaffet
Marknaderna på helgerna med stor fynd potential
Snorkla bland småfiskar i timtal
Doften av Tropicana solskydd
Taco Bell
Det stora antikvariatet med de skandalöst billiga böckerna och, den än mer skandalöst feta katten
Att kunna titta på serier direkt när de kommer
Neonljus
Att smörja in en solbränd och nyduschad kropp i aftersun

Sen vet jag ju, om jag tänker efter, att morgonkaffet kommer att smaka vatten och att den skandalöst feta katten med största sannolikhet redan är död. Jag vet också att jag troligtvis kommer att svettas som en gris när jag springer på stranden, och därför kommer att ge upp efter max en kilometer. Taco Bell har en Chihuahua med läskig spansk basröst som maskot, och gör inte ens speciellt goda tacos. Men inget av det där spelar någon roll. Det är så underbart att romantisera lite.