Bland det bästa med att vara på en tre månader lång solsemester, är att slippa solbrännahetsen. Med andra ord, den outtalade press alla semesterfirare har på sig att komma hem bruna och fräscha. Pressen som leder till ett tvångsmässigt solande, där solskyddsfaktor byts ut mot olivolja och solhatten mot folieplattan. Det handlar inte om att njuta av solens sköna strålar på en underbar strand, du vill bara bli så jävla brun. Museiebesök och kulinariska upplevelser som det nya landet erbjuder, prioriteras lätt bort. Allt för bikiniranden.
Problemet när man hetsar är ofta att pigmenten inte riktigt hinner med. Du bränner dig, och är snart lika krackelerad som Sahara öknen. Alternativt, lika rosa som skinka på burk.
Detta hände mig under en tidigare floridasemester med familjen. Vi hade varit borta i två veckor, när jag och Elektra insåg att vår bränna inte uppnådde den kaliber som skulle komma att förväntas av oss. Så med bara en vecka kvar i The Sunshine State bestämde vi oss för att Frya. Jag sparade sannerligen inte på krutet. Olivoljan smordes in grundligt, och i hörlurararna spelades en ljudbok för att distrahera mig från kroppens signaler av lidande. Timme ut, timme in. No mercy.
Jag såg efteråt att jag kanske hade brännt mig lite grand, men den riktiga chocken kommer inte förrens nästa morgon. Stora partier av min hårt förvärvade ansiktsbränna har helt enkelt lossnat. Jag ser skräcken i min moders ögon, när hon med fasa utbrister: "men herregud Nadia, det ser ju ut som att du blivit utsatt för en syraattack".
Sen var det ju det där med min mage. Hälften av magbrännan har flagat bort, medan resten fortfarande är på plats. Alltså, partiet runt revbenen är vitt som en bebisstjärt, medan resten är brunt. Jag kan mest likna synen vid en tigerkaka.
Men nu är det alltså andra bullar. Ingen ångest om det är dåligt väder. Vi går till stranden när vi känner för det. Tar ett dopp när det blir för varmt, äter lite Jello. Tar ett till dopp, kletar på lite mer SPF 30. Skrattar åt fula strandraggare, och slutligen så går vi hem när det blir för varmt. Det ska ju vara själva fan om den här brännan inte får sitta.

Härlig bild. Ligga och sola med lite jello. Livet! Som kille kan jag dock meddela att man BARA fokuserar på en annan sak. Du behöver verkligen inte killen i förra inlägget, du tar själv bilderna, och du lägger själv upp dem på internet! ;)
SvaraRaderaDet är bara du som är en liten snuskgubbe, Jens! haha. vad skulle du säga om jag sa att det var han som tog bilden då? creeeepy!
SvaraRaderaEn ung vacker och hiskligt hedonistisk tjej som ligger på en av USA:s mest strandraggarfrekventa beach under tre hela månader med sin bästa väninna och "strandfiskar", kommer sooner or later att få åtskilliga napp. Var beredd på åtskilliga besök till STD kliniken. Ev band till pojkvänner och ex bör vara ordentligt avklippta.
SvaraRaderaBwahahaha...moahhaahahaha...(studsar iväg under en regntung Parishimmel)...
Ringaren av Notre Dame
Nadia: Nej men ärligt talat, jag är inte det. Jag har för mycket i skolan. Kanske att jag var en snuskgubbe, men inte längre. Jag är numera kort och gott en iakttagare.
SvaraRaderavi säääger så.det finns alltid tid för lite gubbtafs!
SvaraRaderaEller när jag fick blåsor över hela ryggen när vi besteg det där berger på zachynthos.... det du har ngt där...och där...och där...ahhhhhhhhhhhhhh
SvaraRadera